Medial tibial stress syndrome ”Benhinneinflammation”

Många löpare sliter med långvariga smärtproblem som sitter på insidan av tibia (skenbenet) särskilt efter att man har ökat sin löpmängd eller börjat löpa mer på ett hårdare underlag. Medial tibial stress syndrome (MTSS) som oftast kallas benhinneinflammation är en skada som man ännu inte helt har klargjort orsaken till, många beskriver det som en diffus inflammation av tibias benhinna varav namnet ”benhinneinflammation”. Grunden i smärtan anses dock vara en stressreaktion på benet orsakad av repetitiva böjande krafter på benet. Smärtan sitter ofta på insidan av tibia några centimeter ovanför den mediala malleolen (fotknölen).

Typisk smärtlokalisation

Differentialdiagnoser
Poängteras bör att bara för att man har ont på insidan av tibia så innebär det inte att man har MTSS, det är därför viktigt att söka upp någon kunnig som kan etablera vad skadan kommer ifrån och utföra den bästa behandlingen utifrån det. En artikel i daily mail föreslår att det är väldigt vanligt att folk får en generell diagnos (”shin splints”) när problemet egentligen är något annat. (länk till artikeln). Differentialdiagnoser till MTSS är till exempel tendinopati i tibialis posterior senan, kompartmentsyndrom i någon av muskellfacken i vaden eller stressfraktur i tibia.

Riskfaktorer
Varför drabbas vissa av MTSS? En studie tittade på riskfakorer och kom fram till följande riskfaktorer ökad vikt (BMI), ökad navicular drop (ökad fotpronation i stående, video för att testa navicular drop), minskad plantarflektion och minskad utåtrotation i höftleden. (till studien)

Behandling
Då vet vi lite om vad MTSS är och vad som kan vara med och öka risken för att få skadan, då till den intressanta delen hur behandlar man det på bästa sätt? Det är väldigt tacksamt som fysioterapeut när det finns bra studier som visar på goda effekter av specifika behandlingar. Så är tyvärr inte fallet vid MTSS vilket gör det hela lite mer utmanande.  En så kallad clinical review som går igenom och ser på den forskningen som finns tittade 2013 på olika behandlingar för MTSS. (till studien) Man tittade bland annat på studier som undersökt: is massage, ultraljud, akupunktur, låg-energi laser, stretching, styrketräning, kompressionsstrumpor, vadskydd, elekromagnetiska fält, med mera.. Slutsatsen var att ingen av behandlingsformerna kunde stöttas på ett bra sätt av den forskningen som är gjord. Man nämnde dock att stötvågsbehandling var den behandlingsformen som visade mest lovande resultat.

Om du googlar så kommer du hitta en rad av ”huskurer”, som folk skriver lyriskt om på olika forum. Det många glömmer när de har gjort någonting och blev kvitt sina problem är att de allra flesta skadorna läker ut av sig själv efter en viss tid så det är omöjligt att säga om just det en person gjorde hade positiva inverkningar. Därför det är viktigt med studier som jämför en behandlingsmetod mot att inte göra någonting eller mot någon annan behandlingsform. Så vad gör vi när inte har de där tydliga studierna som visar vad som hjälper mot skadan? En bra utgångspunkt för att resonera fram till en rimlig behandling kan vara att utgå från riskfaktorerna som troligtvis är med och bidrar till skadan. MTSS inträffar oftast när man snabbt ökar sin löpmängd (mer stress på benet för varje extra löpsteg) eller byter löpunderlag (hårdare underlag ger högre belastningar vid landning). Om vi utgår från dessa faktorer tillsammans med tidigare nämnda riskfaktorer bör följande åtgärder vara centrala vid behandling av MTSS:

  • Ökad vikt är en av riskfaktorerna och självklart blir belastningarna på benet större ju mer man väger, så är man överviktig så bör en del av behandlingen fokusera på att gå ned i vikt.
  • Ökad fotpronation är en annan av riskfaktorerna, detta kan vi jobba mot genom att stärka upp muskulatur som håller uppe fotvalvet och motverkar överdriven eller förlängd pronation i löpsteget. Tibialis posterior har en viktig roll för att suppinera foten och bromsa pronation. En bra övning för att stärka upp tibialis posterior: (film på övningen)

    etbenståhev med rotation
    Ettbenståhäv med rotation
  • Minskad plantarflektion och minskad utåtrotation i höften är också riskfaktorer, detta kan vi jobba mot med olika mobilitets och stretch-övningar.
  • Att MTSS är en överbelastningsskada gör det viktigt att dra ned på belastningarna (löpningen) och när smärtan gått tillbaka långsamt stegra upp löpningen igen så att strukturerna får en chans att anpassa sig för att tåla ökad belastning. Vid en mild variant av MTSS kan det räcka med att ta några dagar med vila från löpning för att sedan långsamt trappa upp den igen.
  • Springa mer på mjukt underlag, ett bra sätt att minska belastningen vid de repetitiva stötarna som löpningen ger upphov till.
  • Uppförslöpning, ett bra sätt att hålla igång löpningen under rehabiliteringsperioden är att köra backintervaller med försiktig gång nedför (eller på löpband så kan du bara springa uppför), stötarna och belastningen blir något mindre vid uppförslöping kontra löpning på platt underlag eller utförslöpning.

 

Medial tibial stress syndrome ”Benhinneinflammation”

HSR-träning (Heavy slow resistance) för sensmärtor

Tendinopatier (sensmärtor) är en vanlig orsak till smärtor bland löpare, där patella-senan och akilles-senan är särskilt drabbade. Excentrisk träning har länge varit standard behandling för alla typer av tendinopatier. Träningsformen har visat positiva effekter i flertalet studier. Många ser fortfarande excentrisk träning som den givna behandlingsmetoden för tendinopatier, men frågan är om det är dags att skrota det gamla excentriska träningsprotokollet?

Forskningen bakom
För 6 år som presenterades ett nytt träningsprotokoll i en studie som tittade på pattela-tendinopatier. (till studien) Här jämförde man det nu mera traditionella excentriska träningsprotokolet mot HSR-protokollet och mot kortisoninjektioner. Här gav HSR-träningen bäst resultat och de nöjdaste patienterna.

Tidigare i år kom ytterligare en studie på HSR-träning, här tittade man på akilles-tendinopatier och jämförde HSR-träning mot excenrsisk-träning. (till studien) Studien visade att båda behandlingsformerna gav positiva resultat och var likvärdigt effektiva med skillnaden att patienterna som fölt HSR-protokollet var något nöjdare efter behandlingsperioden (12-veckor).

HSR vs excenrisk-träning
Så här är två tränings-protokoll som båda är bra och ger ganska likvärdigt resultat, varför ska vi då skrota det gamla hederliga excentriska-protokollet? En stor anledning till att gå över till HSR-protokollet är att den är väldigt mycket mer tidseffektivare. De traditionella excentriska-protokollen bygger på ca 300 min träning per vecka medans HSR-protokollet ”bara” tar ca 100 min per vecka. Hur många är egentligen redo att lägga över 5h/vecka på att göra excentriska tåhävningar, när man kan uppnå lite bättre resultat på under 2h/vecka? Nämnas bör dock att för HSR-träningen behövs ofta gym-utrusning och att det ännu finns många fler studier som har tittat på excentrisk-träning.

Så går det till med HSR-träning
Heavy slow resistance innebär precis som namnet skvallrar om att utsätta senan för hög belastning under långsam rörelse för att öka hållfastheten och minska smärtan i senan.

Så här ser protokollet som forskats på och gett bra resultat för både pattella-tendinopatier och akilles-tendinopatier:

  • 3 pass i veckan
  • Tre olika övningar (tre olika typer av knäböj eller tåhävningar)
  • Fyra set på varje övning
  • 2-3min vila mellan varje set.
  • Vecka 1: 15 repitioner, vecka 2-3: 12 repitioner, vecka 4-5: 10 repitioner, vecka 6-8: 8 repitioner, vecka 9-12: 6 repitioner.
  • Gradvis ökad belastning (vikt) man ska ha så mycket vikt så att man inte orkar fler repetitioner.
  • Långsamt utförande, 3s koncentrisk fas och 3s excentrisk fas (6s/repetition).
  • Smärta under träningen är tillåtet, så länge smärtan inte blir värre efter träningen.

Exempel på HSR-träning för akkilles-tendinopati:

HSR-träning (Heavy slow resistance) för sensmärtor